Inatt vaknade jag (som vanligt) av att jag behövde vända mig om i sängen. Det var bara att plocka bort alla kuddar jag har till stöd, ta sats och rulla över på andra sidan (det underlättar inte att ha gipsat ben också kan jag säga). Men något hände i "rullningen" och jag fick världens värk under magen på högra sidan. Aj, aj, aj! Det måste ha varit ett ligament eller så som fick sig en törn - det kändes som om någon körde in en kniv! Så jag fick ligga kvar där jag låg, lite halvt om halvt i framstupa sidoläge, och profylaxandas en stund innan det släppte.

Det var tur att jag var ensam i sängen...

Vi behöver egentligen inte köpa så mycket nytt till Angus i magen. H*n har ju redan fått lite kläder (till första BB-tiden), säng har vi, skötbord likaså och alla andra smågrejer som behövs; badbalja, babysitter, babygym, mobil odyl. Syskonvagn (en Babytravel inkl. hårdlift) ska vi få köpa billigt av en kollega till mig.

Men några saker står på önskelistan och det är inga billiga saker kan jag säga...

Nr 1 är ett nytt babyskydd med bas. Har insett att det kommer att bli meckigt att hålla på och spänna fast babyskyddet t ex vid hämtning och lämning på förskolan. Efter lite efterforskningar vill jag ha en Acta Graco Logico S

Bild lånad från gracobaby.se

Nr 2 på önskelistan är en ny bärsjal. (Är numera stolt ägare av en MaM Eco-sjal!) Jag använde sjalen jättemycket till Agnes! Min mamma sydde en till oss innan Agnes föddes och den har fungerat bra. Nu är det dock lite sliten och "slapp" (det är svårt att hitta ett elastiskt men ändå tillräckligt stumt tyg) och jag har fastnat för en långsjal i trikå, men med hampamix vilket gör sjalen lite fastare. Dessutom är de grymt snygga!

Bild lånad från mamdesign.net

Nr 3 på önskelistan är en ny skötväska. Jag har haft två olika varianter hittills, en Teutonia som jag fick på köpet med vagnen. Den var värdelös och användes inte länge. Sedan dess har jag haft en GeKåsvariant, deras egna BabyBoom. Den har varit helt ok, men nu börjar den ge med sig och är sladdrig och ful. Dessutom inser jag att jag aldrig kommer att få plats med blöjor (jag kan ju inte räkna med att Agnes är blöjfri när Angus kommer) ombyten, leksaker, mat och fika, dryck och allt annat som kan behövas på utflykt med två barn. Så nu vill jag ha en dyr, genomtänkt skötväska och den jag har fastnat för är en Willvin Magnificent.

Bild lånad från Willvin.se

Skötväskan verkar ha en massa fiffiga lösningar och dessutom är designen väldigt tilltalande.

Jag har inte bestämt mig för att jag kommer att inhandla detta men önska kan man ju alltid få göra... Eller hur?!

Idag är det prick 100 dagar kvar till BF! Och jag hoppas verkligen att det inte blir mer än så. Men jag hoppas inte heller att det blir mycket mindre än så, med tanke på att vi gärna ser att Angus blir en 2011.

Imorgon är det således bara tvåsiffrigt fram till BF. En normal graviditet är i genomsnitt 280 dagar och 180 dagar är alltså avklarade. Snart har jag gått 2/3 av graviditeten och går in i tredje trimestern. När man tittar på alla dessa siffron inser man att tiden faktiskt går och för varje dag som går, är vi ett steg närmre dagen då vårt andra, efterlängtade barn kommer till oss! 

Veckorna rullar på, trots att det emellanåt känns som om lillebror/lillasyster aldrig kommer att komma ut. Agnes tycker också att det går långsamt. Hon har flera gånger sagt: "Bäsen! Ho, ho! Komma ut!" I morse bjöd hon dessutom "Bäsen" på napp, genom att stoppa in en av sina nappar i min navel. Det blir nog en snäll storasyster, eller vad tror ni?!

Jag börjar känna mig lite tung. Troligen bidrar gipset till att man känner sig än mer otymplig. Jag sover inte så värst bra på nätterna. Vaknar många gånger. Är det inte benet med gipset som besvärar, är det en höft som gör ont, eller en mage som trycker på när jag ligger på rygg. På morgontimmarna har jag ofta en Agnes som ligger och trycker sig mot mig också... Egentligen inte så konstigt att nattsömnen inte är den bäst.

Halsbrännan kommer och går, liksom besvären med fogarna. Jag känner mig dessutom lite mer hormonell är förra graviditeten. Har lättare till gråten och kan bli oerhört irriterad över småsaker. Och jag kan ju säga att det inte blir bättre av att gå här hemma, med benet i gips och känna sig hjälplös och bunden! Men snart är det "bara" 1,5 vecka kvar innan gipset ska av.

I helgen fick jag leverans av lite kläder till "Angus". H*n måste ju självklart har lite fina kläder att resa hem från BB i. Mormor har bidragit med det mesta.

Två bodies, ett par byxor och två par strumpor från Lindex Newborn-serie. Eftersom vi inte vet könet på "Angus" (och inte heller kommer att ta reda på det) får det bli lite neutralt och unisex.

Finaste hemstickade koftan och två hjälmmössor! Mormor stickade en kofta till Agnes hemfärd så självklart ska ju "Angus" ha en också.

Eftersom BF är i januari behövs det en overall också. Detta är ett Traderafynd (20:- + frakt) i stl 50. Vi har en fleeceoverall från Agnes i stl 56, men den kommer en nyföding att drunkna i.

När man ser på mini-kläderna är det svårt att förstå att bebisen kommer att vara så liten... Jag har satsat på stl 50, då den storleken var lagom till Agnes som trots allt vägde 4 kg. Det är ju just BB- och hemfärdskläder jag inhandlat. Sedan får vi komplettera med mer kläder i 56 när "Angus" behagat att komma ut.

Idag är det 103 dagar kvar till BF. Galet länge, men samtidigt snart tvåsiffrigt...

När jag var hos barnmorskan idag bad jag att få min gamla journal, då jag väntade Agnes, utskriven för att kunna jämföra lite... Och så här ser det ut:

Som ni ser är det ganska likt... Det ska bli roligt att följa Angus utveckling och jämföra den med Agnes!

Imorgon är det dags för barnmorskebesök. Det skulle har varit besöket i v. 25 men eftersom jag blev tillbakaflyttad kommer jag vara i v. 24.

Jag ska inleda morgonen med att göra en glukosbelastning, så från och med ikväll är det fasta som gäller. Efter midnatt får jag inte heller dricka något. Jag gjorde två glukosbelastningar med Agnes och tycker inte att det är så farligt. Visst, det är inte kul att ligga på BMM i två timmar och bara vänta, men värre saker har jag ju upplevt.

Vid 10.30 har jag tid hos barnmorskan och jag antar att hon kommer att mäta magen och lyssna på hjärtljuden. Jag ska be att de tar ett Hb också, så mina blodvärden har en tendens att sjunka en del.

Ja, hur är det annars med den gravida kroppen..? Magen växer och frodas. "Angus" lever runt därinne och bökar och har sig. Halsbrännan kommer och går, men det räcker att knapra Rennie. Värst är det framåt eftermiddagen/kvällen. Jag har inte heller någon större matlust på kvällarna, vilket i och för sig är bra då jag verkligen inte vill gå upp en massa onödiga kilon denna gång.

Men lite oroväckande är att jag haft sammandragningar på kvällarna 3 dagar i rad nu. De gör inte direkt ont, utan mer "obehagliga". Och de försvinner ju under natten. Men de kommer när jag ligger och vilar. Knepigt. Jag kommer ihåg att jag hade en del sammandragningar med Agnes runt denna tid, men det var när jag rörde mig, t ex gick i trappor.

Jag får väl nämna det för BM imorgon och se vad hon säger.

Nu har jag passerat halvtid i graviditeten (är i v. 23) och funderar självklart på vem det är som bor därinne i magen. På RUL fick vi ju inte reda på könet på "Angus" och vi tänker inte heller lägga ut en massa pengar på ett könsultraljud. Men givetvis är jag nyfiken på om Agnes ska få en lillebror eller lillasyster. Så...

Jag halkade in på en tråd på Familjeliv.se där det stod att man kunde göra ett hemmagjort könstest med rödkålsavkok. Efter lite googlande fick jag reda på att rödkålsavkok är en allmänt vedertagen PH-mätare. Och det sägs att urinens PH kan påverkas under en graviditet beroende av bebisens kön. I vilket fall som helst så ska ett LILA resultat betyda att man väntar en flicka och ett RÖD/ROSA resultat att man väntar en pojke.

Då den första omgången blev väldigt mörk, gjorde jag testet två gånger och jag tycker nog att det är med rosarött i färgen än lila. Eller?!

Test nr 1

Test nr 2

Så detta högst ovetenskapliga test visar att Angus är en pojke. Vi får väl se om det var rätt om en si sådär 17 veckor...

Hur testet genomförs:

• Dela rödkål i mindre bitar.
• Koka upp vatten och slå det över kålen. Låt dra ca 10 minuter.
• Slå av vattnet och låt det svalna.
• Kissa i en mugg (första morgonurinen ska tydligen vara bäst)
• Blanda lika delar rödkålsavkok och urin. Rör runt och vänta någon minut.