Jag har helt kommit av mig med bloggandet. Inte haft lust, energi eller ork.

Men nu sitter jag här hemma om dagarna och det började suga lite i bloggtarmen. Sitter hemma, ja. Jag är numera officiellt student igen. I tisdags började terminen. Jag läser en grundkurs i svenska på distans. Är tjänstledig t o m början av januari och är beviljad 80% av min lön enligt lärarlyftet. Jag har inte riktigt kommit igång med pluggandet än då jag väntar på att få min kurslitteratur hemskickad.

Sitter här hemma, gör jag i dubbel bemärkelse. I fredags gjorde jag en praktvurpa nerför vår yttertrapp och bröt foten. Aj, aj! Nu har jag en gipsskena, och imorgon ska jag till ortopedkliniken i Borås och bli omgipsad och röntgad. Jag hoppas innerligt att frakturen håller sig på plats så att jag slipper operation.

Och lilla Agnes har ju gått och fyllt 2 år också. I måndags skedde detta. Dessa två år har gått vansinnigt fort, men på något märkligt sätt känns det samtidigt som om Agnes har funnits hos oss alltid.

Lill*en i magen mår bara bra. Jag är i v. 22 nu (21+6) och det sparkar och har sig mest hela tiden där inne. Verkar vara en livlig bebis. Precis som storasyster. Jag har haft ont i fogarna, särskilt de dagar jag gått och stått mycket. Men nu när jag sitter här med min onda fot och tar full dos av smärtstillande känner jag inte av dem så mycket.

Imorgon kommer Agnes farmor och farfar för att fira lillskruttan. Det ska bli trevligt!